Texten ovan säger: Liv död allvarliga ting.
Och det är precis vad zen vill att vi ska inse.
Vad är Zen? – är en komplicerad fråga. Man kan mena filosofin. Vanligen menar man zenmeditation.
Jag berättar vad som är zen för mig och bara lite om hur tanken om zen utvecklats med åren. Det kan du läsa om mycket utförligt på wikipedia.
Jag kom i kontakt med först zenmeditation och sedan vad zenmästarna egentligen pekade på när de talade om zen. Hur zen kom till uttryck i mitt liv och den död jag mötte, klarnade under åren. Jag är tacksam för vad zazen gett mig.
Jag valde mina lärare för jag gillade dem personligen. Känslan mellan lärare och elev måste vara intim.
Hans Hof var min förste lärare. När jag bad honom skriva i mitt exemplar av Hans bok ”Bli mera människa” så skrev han ”från mitt hjärta till ditt hjärta”. Det är så zen ska förmedlas: från hjärta till hjärta (med medkänsla). Inte från hjärna till hjärna (med ord och begrepp). Även om vi använder ord för att beskriva en upplevelse så måste vi se och känna bortom orden. Och förstås hur det som orden står för påverkar vårt dagliga liv.
När jag kom till min introduktion i zenmeditation kände jag direkt att detta var mitt ”hem”. Jag hade provat många olika meditationsformer under 1970-talets New Age-rörelse. De var OK och intressanta, men det var zazen som fångade mig helt.
Jag upplevde att zenmeditation var långt mer är den meditation jag dittills provat på. Alla kallade den zazen. Egentligen är zazen något helt bortom den vanliga meditationen: en slags försjunkenhet där man blickar inåt. Som första effekt märkte jag själv att jag blev avspänd efter zazen. Under åren som jag suttit har jag upplevt mer och mer om mig själv och om hur jag samspelar med min omgivning. Att sitta i zazen har för mig blivit en viktig del av mitt liv. Jag imponerades av att zentraditionen är så enkel och är så gammal. Jag upplever att min kropp håller sig frisk utan andra läkemedel än mat.
Själv är jag sedan 2003 lärare inom skolan som kallas SanboZen. Den har sina rötter i vad Dogen utvecklade på 1200-talet i Japan. Själv har jag fascinerats av att zen-traditionen har så djupa rötter, 2500 år och så många utövare från olika historiska perioder.
Man kan säga att varje ”religion” har en boklig tradition och en mystikerväg dvs direkt upplevelse av det innersta – vanligen det en gud kan stå för. Zen är buddhismens mystikerväg. Kontemplation är kristenhetens, sufism är islams. Mystiker från olika religioner beskriver sina upplevelser på liknande sätt. De beskriver ju upplevelsen av varelsen människans inre väsen, som ju är samma i alla religioner.
Det är främst tre stora tänkare och utövare som format zenbuddhism: Buddha, Bodhidharma och Dogen.
Buddha själv levde omkring 500 fvt. Han fann den åttafaldiga vägen för att leva, berättade om den och fick många efterföljare. Han tryckte på vikten av att meditera, som heter djahna på sanskrit. Bodhidharma levde ca 500 evt. Han kom till Kina från Indien och bosatte sig i en grotta vid ett övergivet buddhistiskt kloster. Där utvecklade han att vi sitter vända mot en neutral yta – väggen. Djahna blev Chan på kinesiska. Hans efterföljare fann kopplingar till de strömningar som redan fanns i Kina: Taoism och Konfusianism. Efter honom utvecklades med tiden flera skolor varav två har överlevt till våra dagar: Caodong (jap: soto) och Linji (jap: Rinzai)
Dogen på 1200talet var japansk buddhistmunk som reste till Kina och träffade väletablerade zenmästare. När han kom tillbaka utvecklade han och skrev ner sin syn på hur man skulle meditera. Dessa ”regler” ligger till grund för den meditationsmetod som många västerländska zenskolor idag följer. Han följer soto-skolan. SanboZenskolan följer Dogens anvisningar.
Det finns fina artiklar om zen på Wikipedia, bl a en serie artiklar under engelska Wiki: https://en.wikipedia.org/wiki/Zen
Där finns även en artikel om vår skola Sanbo zen (eller Sanbo Kyodan som den hette tidigare): https://en.wikipedia.org/wiki/Sanbo_Kyodan
Den svenska sidan ger en kort ganska bra översikt: https://sv.wikipedia.org/wiki/Zen